Varför utvecklar fler i 40–50-årsåldern demens och Alzheimers sjukdom?
- Ulrika H. Andersson
- 16 okt.
- 3 min läsning
Uppdaterat: 18 okt.
Alzheimer’s sjukdom förknippas ofta med hög ålder, men på senare år har uppmärksamheten ökat kring fall där sjukdomen drabbar personer under 65 års ålder. Detta kallas "tidig debut" eller "young-onset" Alzheimer. Forskning visar att denna form kan vara vanligare än man tidigare trott
Många tror att det handlar om genetik men faktum är att färre än 2 % av alla Alzheimersfall orsakas av ärftliga genmutationer. Resten påverkas främst av vår livsstil, näringsstatus, metabola hälsa och toxiska belastning.
Vår hjärnhälsa börjar påverkas långt innan symptomen märks och orsaken bakom är varje individs svaga länk. För en person kan det vara toxiner, för en annan stress och för en tredje mögel osv. Det är varje persons sårbarhet som avgör och det gäller att hitta orsaken bakom varför varje person som drabbas av detta.
Den gen som ger störst risk att drabbas av Alzheimers sjukdom heter ApoE 4 men den leder inte till Alzheimer. Jag själv är bärare av den genen liksom ett av mina tre (vuxna) barn. Jag ser det som en viktig kunskap att eftersom vi vet om att risken finns så finns det också mycket vi kan göra för att förebygga vår risk att utveckla Alzheimers.
En stor studie från 2024 med nästan två miljoner deltagare visade att personer med metabolt syndrom – alltså obalanser i blodsocker, bukfetma, högt blodtryck och störd blodfettsbalans – hade 24 % högre risk att utveckla demens före 65 års ålder. Speciellt högt sockerintag, insulinresistens och visceralt fett runt magen verkar särskilt kopplat till kognitiv nedgång
Många forskare kallar idag Alzheimer för ”typ 3-diabetes”, När hjärnan blir mindre känslig för insulin fungerar den sämre – cellerna kan inte ta upp energi, inflammationen ökar, och över tid kan man se förändringar som liknar dem vi ser vid Alzheimer: plackbildning, förlorade synapser, minnessvårigheter.
Vi lever idag i ett samhälle där vi dagligen utsätts för kemikalier – via maten, plasten vi förvarar den i, luften vi andas, produkterna vi har på huden, städartiklar, doftljus och mycket mer.
Vissa av dessa ämnen– är neurotoxiska och/eller hormonstörande och kan öka inflammatoriska signaler i både kropp och hjärna samt blockera avgiftningssystemen i lever och celler. Flera av dem lagras i fettväven (som ofta sitter runt buken) och vissa kan även ta sig in i hjärnan där de påverkar cellenergi, mitokondrier och inflammation.
Exempel på skadliga ämnen inkluderar:
Bisfenoler (t.ex. BPA från plast)
Ftalater (från mjuk plast, doftämnen)
Bekämpningsmedel (t.ex. glyfosat)
Tungmetaller (t.ex. kvicksilver, bly, aluminium)
Studier har visat att vissa av dessa toxiner kan passera blod-hjärnbarriären och bidra till oxidativ skada, plackbildning och kognitiv försämring – särskilt hos personer med genetisk sårbarhet eller bristande avgiftningskapacitet (t.ex. nedsatt glutationfunktion).
Så vad kan vi göra?
Här är några exempel:
Stabilisera blodsockret – Undvik snabba kolhydrater, sockrade drycker
Ha en ren kosthållning med bra fetter
Stöd avgiftningen – Ät korsblommiga grönsaker (som broccoli, blomkål), örter som koriander, svavelrika livsmedel som lök och vitlök. Och se till att du får i dig magnesium och B-vitaminer.
Minska toxiner i vardagen – Välj ekologiskt när du kan, undvik plast runt varm mat, välj parfymfria och naturliga hudvårdsprodukter och rengöringsprodukter.
Rör på dig varje dag – Motion förbättrar insulinkänsligheten och hjälper kroppen och hjärnan att rensa ut gifter via lymfsystemet och det glymfatiska systemet under djupsömn.
Ha en bra sömnkvalitet
Minska på stress
Inte röka
Minimera alkohol
Minska fruktos och socker – Fruktos bearbetas i levern och kan skapa inflammation och bukfetma, vilket ökar risken för kognitiv nedgång.
Blodmarkörer att ha lite extra koll på är ex:
Crp -Finns det någon pågående inflammation det är jätteviktigt för neurodegenerativa sjukdomar.
Homocystein -Förhöjda nivåer har man sett kan vara sammankopplat med ökad risk för Alzheimers och demens. Man vill veta hur det är med metyleringen.
HbA1c- Långtidsblodsocker
Glukos
Vitamin -D påverkar 100 tals gener som är relaterade till hjärnans funktion.
Alzheimers byggs upp i tysthet och under årtionden. Men det fina är att du kan påverka detta. Med kunskap, näring och aktiva val kan du skydda din hjärna – oavsett genetik.
Din framtida hjärnhälsa formas av dina val idag. Hjärnan behöver inte bara mer träning. Den behöver rätt bränsle, rätt signalämnen och antiinflammatoriska förutsättningar.
Din framtida hjärnhälsa formas av det du gör idag.
Referenser:
Informationen som tillhandahålls på den här sidan är inte avsedd för att ersätta professionell medicinsk rådgivning och sjukvård utan bara i informerande syfte. Rådgör alltid med din läkare eller hälsocoach innan du gör några större förändringar i din livsstil. Kosttillskott bör inte ersätta en varierad kosthållning. Det är viktigt med en mångsidig och balanserad kost och hälsosam livsstil.
Kommentarer