Klimakteriet

Klimakteriet, som vanligtvis inträffar mellan 45 och 55 års ålder, är en naturlig övergångsperiod för kvinnor, då hormonproduktionen minskar och menstruationen upphör. Hormonerna åker som en berg- och dalbana, upp och ner. Denna fas kan hålla i sig upp till 10 år.

Under denna period kan kvinnor uppleva en rad symtom som exempelvis värmevallningar, nattliga svettningar, sömnstörningar, stresskänslighet, led-& muskelvärk, sämre träningsresultat, viktuppgång och ömma bröst, men även kognitiva förändringar som hjärndimma, minnesluckor, nedstämdhet, gråtmildhet, minskad självkänsla, känna sig ledsna, oroliga och börja få ångestkänslor. Ja symtomen är många!

Många kvinnor känner att de tappar kontrollen och känner inte igen sig själva. En del känner sig utmattade och vet inte ens att deras symtom är orsakade av hormonella förändringar. Klimakteriet tar mycket energi. Man orkar inte lika mycket, varken på jobbet, i hemmet eller på fritiden.

Viktig info: Det är även vanligt att sköldkörtelbesvär förvärras i samband med klimakteriet.

Hur man mår är väldigt individuellt och det är inte alla kvinnor som får symtom eller mår dåligt, men väldigt många upplever att de gör det. En del märker inte någonting. Andra upplever problem och obehag under några år som sedan går över. För en del kan problemen upphöra en period och sedan komma tillbaka efter några år när man har passerat menopaus.

Många kan även uppleva en ökad histaminkänslighet i klimakteriet. Det beror på att när östrogennivån är högre än progesteronnivån stimuleras en ökad histaminproduktion. Dessutom påverkas produktionen av enzymet DAO som behövs för att bryta ner histamin.

Klimakteriet är ett samlingsnamn för tre faser:

• Förklimakteriet (premenopaus) Börjar oftast runt 40-årsåldern. Östrogenet är högt och oregelbundet och progesteronet har börjat sjunka. Det är vanligt i förklimakteriet att prata om östrogendominans. Det handlar om balansen mellan östrogen och progesteron och betyder att man har för lite progesteron i förhållande till östrogen. Det ökar risken för att bilda för lite sköldkörtelhormon.

• Klimakteriet (Menopaus) Börjar oftast i 50-årsåldern. Här inträffar den sista mensen. Ägglossningen har upphört, östrogennivåerna är låga och inget progesteron produceras.

• Postmenopaus fortsätter livet ut. Efter menopaus när äggstockarna inte längre är aktiva – är det binjurarna som tar över huvudansvaret för att producera könshormonerna. Om binjurarna redan är hårt belastade av stress, blir det inte mycket kraft över till att även producera könshormonerna efter menopaus. Efter menopaus ökar risken för hjärt-/kärlsjukdomar.

Att gå igenom klimakteriet skapar en hög stress på kroppen. Enligt statistik från SCB är kvinnor 45-55 år överrepresenterade vad gäller stressrelaterade sjukskrivningar.

https://www.forsakringskassan.se/download/18.7fc616c01814e179a9f329/1656660446139/sjukfranvaro-i-psykiatriska-diagnoser-socialforsakringsrapport-2020-8.pdf

Det hormonella systemet fungerar inte alls bra om vi är utsatta för mycket stress. Stress minskar progesteronproduktionen och bildar istället stresshormonet kortisol. Stress stjäl kvinnans östrogener, och det beror på att kortisol, som är det främsta stresshormonet, fungerar i balans med våra östrogener. Så om kortisol går upp, går östrogen ned. Så att minska stress är väldigt viktigt. Det hjälper också hjärnan som behöver sitt östrogen.

Även för att sköldkörteln ska fungera optimalt behöver man ha rätt balans mellan könshormonerna och inte stressa för mycket, eftersom förhöjt kortisol minskar produktionen av det aktiva sköldkörtelhormonet T3.

En kvinna som har stressat mycket utan återhämtning under större delen av sitt liv, får oftast värre symtom under klimakteriet. Finns det en daglig kronisk stress, blir det svårt att ha en bra balans mellan signalsubstanser och könshormoner. Det är inte på grund av hormonerna som man mår som man gör, utan på grund av hur de påverkar signalsubstanserna, för det är signalsubstanserna som styr hur du mår. Det är alltså inte bara de svängande hormonerna som är förklaring till varför alla symtom uppstår, utan även hur de påverkar signalsubstanserna.

Vad är signalsubstanser?

Signalsubstanser är en sorts naturliga kemiska budbärare som överför information från en nervcell till en annan och som gör det möjligt för nervcellerna att kommunicera med varandra. Mellan dessa måste det finnas en bra balans.

Det finns två typer av signalsubstanser. Dämpande och stimulerande.

• De dämpande Serotonin och GABA har till uppgift att bromsa och lugna ner sinnet och hjärnan, sätta igång sömnen och filtrera bort onödiga stimulerande signaler. På kvällen behöver kroppen höja nivån så att man kan somna. Under stress och oro förbrukas vårt serotonin och serotoninnivåerna riskerar att hamna i botten efter långvarig stress hormonell obalans.

• Stimulerande dopamin och noradrenalin gasar på och har till uppgift att ge energi, motivation, kognition (lära, tänka och bearbeta information) bra minne. På morgonen höjs dessa för att vi ska kunna vakna, vara motiverade och fokuserade.

• I klimakteriet sjunker nivåerna av östrogen och därmed nivåerna av dopamin och noradrenalin. Även produktion av serotonin minskar och det kan ge upphov till ångest, oro och sömnsvårigheter.

Produktionen av alla könshormoner styrs av hypofysen. Det är den som styr äggstockarna att producera rätt hormon vid rätt tidpunkt på dygnet och i månaden.

Progesteron (mognad och kontroll) Progesteron har en lugnande verkan på hjärnan och är lika viktigt för hjärnans funktion som östrogen. Progesteron är avsvällande och vätskedrivande, bidrar till god sömn, dämpar ångest och har en lugnande effekt. Progesteronet varierar beroende på vilken dag i menscykeln man är, och är högst en vecka efter ägglossning. Progesteron är en viktig byggsten för övriga hormoner. Progesteronet är det första hormonet som sjunker i klimakteriet. Lägre progesteron kan göra att kroppen binder med vätska och man ökar i vikt. och man kan uppleva oro och ångest. Vid hög stress kommer kroppen omvandla progesteron till mer kortisol och då blir det brist på progesteron.

Östrogen (Tillväxt) påverkar många områden i hjärnan. det ökar aminosyran Tryptofan, som är viktig i tillverkningen av serotonin. Östrogen håller lederna smidigare och är skyddande för hjärtat. Östrogen är nödvändigt för omsättningen av glukos i hjärnan. Östrogen bildas primärt i äggstockarna, men produceras även i fettväven hos både män och kvinnor. I klimakteriet blir östrogenet mer instabilt och ändrar sig hela tiden. Det gör att hormonprover kan vara svåra att tolka. Instabila nivåer skapar stress i kroppen och stress ger sämre sömnkvalitet. Har man för mycket östrogen i förhållande till progesteron så binder man även mer vätska.

Det finns tre sorters östrogen. Östradiol, Östtriol och Östron.

Östradiol : Uppbyggande och är det viktigaste östrogenet. Det vi vanligtvis benämner som östrogen. Det är det viktigaste östrogenet under graviditeten. Ett prohormon till Östriol och Östradiol och man har högst nivåer efter menopaus.

• Håller lederna smidigare och skyddar hjärtat

• Påverkar koncentration och minne

• Har man för mycket så binder man mer vätska

• Har en nära påverkan på serotonin

Östriol: Det snälla underlivsöstrogenet, Det dominerande östrogenet under graviditet.

• Har stor betydelse för slemhinnorna i underlivet

Östron: Det är det minst verksamma av dessa tre östrogener, men det viktigaste för kvinnor i menopaus.

• Viktigaste reservoaren för kvinnor i menopaus

• Kan konverteras till östradiol

Testosteron produceras i äggstockar och binjurar. Det hjälper till att bevara muskelmassa, stärker skelettet, ökar energi, livsglädje och sexlust. För mycket testosteron hos kvinnor kan orsaka acne och hårväxt i ansiktet. Symtom på lågt testosteron kan vara att man har svårt att bygga muskler, hjärndimma, minnesluckor mm. Man kan höja testosteronet på naturlig väg genom att träna tung styrketräning, ha god sömnhygien och ha låg fettprocent på kroppen.

Kan man ta blodprov för att se var i klimakteriet man är?

Jag tycker det är viktigt att titta på alla bitar kring kvinnors hela livssituation, som kost, näringsintag, träning, stress, hormonell balans och sömn.

Eftersom hormonerna är instabila under denna period tittar man mest på symtom, men det finns även tester man kan göra, men allt behöver ändå sättas i sitt sammanhang. Hela livsstilen är viktig,

När man pratar om nedbrytning av östrogen måste man även tänka, -Hur mår lever och tarm ?

Blodprov tas dag 3-5 i menscykeln och man tittar på FSH och Östradiol. FSH är instabilt och kan svaja högt och lågt under denna tid.

Varje kvinna har även sin unika biokemi och genetik. Till exempel vad man har för genetiska förutsättningar när det gäller östrogennedbrytning, avgiftning (tröghet att rensa ut toxiner), ökad risk för blodpropp, ökad risk för bröstcancer mm. Men när det gäller genetiken ska man komma ihåg att det bara talar om din risk, det är livsstilen som avgör om generna aktiveras eller förblir vilande, men jag anser att en förståelse för vårt DNA är en av de viktigaste grundstenarna för en god hälsa. Läs mer här.

Några tester som jag använder mig av: Läs mer här.

Viktigt att veta!

Högt alkoholintag, mer än 1 flaska vin/vecka ökar risken för bröstcancer med fem procent hos kvinnor som fortfarande har mens och med nio procent hos kvinnor som är i postmenopaus.

Hälsosam livsstil är A och O. och övervikt ökar risken för bröstcancer.

Här och Här kan du läsa riktlinjer från socialstyrelsen

Sömn: Många kvinnor sover sämre i klimakteriet. Kortisol- och adrenalinnivåerna är ofta högre under klimakteriet. Det kan störa djupsömnen så att man sover ytligare och blir mer lättväckt. Läs mer om sömn här.

Kost: Kosten är en viktig del av vår hälsa. Det är viktigt att få i sig bra med fett, protein och kolhydrater i sin kost. Dessa byggstenar behöver man få i sig via kosten och många kvinnor äter för lite bra fetter och protein. Signalsubstanser och sköldkörtelhormoner byggs av proteiner. Könshormoner och hormoner som skyddar mot stress byggs av naturliga och bra fetter. Kolhydraterna håller hjärnan glad och tillför hjälpämnen för att olika processer i kroppen ska fungera. Det går inte att fortsätta med samma kost och vanor som tidigare för i takt med att kroppen åldras och insulinkänsligheten minskar lägger man lätt på sig några extra kilon.

Läs mer om kost här.

Träning: Hur ska man tänka med träning när man börjar komma in i klimakteriet, eller om man redan är där? Läs mer här

Hormonersättning:

Hur ska man tänka kring hormonersättning i klimakteriet?

Som hormonrådgivare tycker jag att det är ett beslut man måste ta själv och ta reda på så mycket fakta man kan, men det är viktigt att veta att man bara har ett terapeutiskt fönster på ca 10 år efter sista mens för en balanserad hormonbehandling. Startar man senare än det så ökar risken för hjärt-/ kärlsjukdomar.

Har du funderingar kring din egna hormonella status eller din hälsa i övrigt, och känner att du vill ha hjälp och stöttning så kan du kontakta mig så bokar vi in en tid.

Kan man ta systemisk hormoner om man har haft bröstcancer?

Nej. Det kan finnas vilande cancerceller kvar efter en genomgången hormonbehandling och dessa kan stimuleras av östrogen och progesteron

Vad finns det för hormonersättningar?

Det finns bioidentiska och syntetiska hormoner. Då vi alla har olika biokemi och förutsättningar så gäller det att hitta sin egen balans och kombination som man känner sig trygg och mår bra med.

• Bioidentiska hormoner känner kroppen igen för de har samma molekylstruktur som de hormoner kroppen själv producerar. Dessa samspelar med kroppen och verkar antiinflamatoriskt.

• De syntestiska hormonerna är mer manipulerade former som kroppen kan ha svårare att känna igen och de kan störa kroppens hormonbalans och ibland orsaka biverkningar.

Östrogen kan tas som tablett eller via huden.

• Allt östrogen som skrivs ut i Sverige mot klimakteriebesvär är bioidentiskt.

Progesteron kan tas som tablett eller via huden.

• Gestagen (Läkemedelsprogesteron) är i syntetiskt

• Utrogest (-an) är bioidentiskt.

Testosteron tas via huden.

• Tostrex finns bara som hormonersättning för män. Kvinnor kan få doser utskrivna som är 1/10-1/20 del av manlig dos.

DHEA kan tas via huden

• Är ett prohormon till testosteron

Två av tre som drabbas av Alzheimers sjukdom är kvinnor.

Varför är det så?

När östrogennivåerna sjunker saktar nervcellerna ner i hjärnan och börjar åldras fortare. Hjärnans energinivå kan minska med upp till 30% på grund av hormonell påverkan på hjärnan från förklimakteriet och fram till menopaus. Det finns en neurolog och hjärnforskare som heter Lisa Mosconi och hennes forskargrupp har tittat på detta, och man har sett ett tydligt samband mellan sjunkande östrogennivåer och ökad Alzheimersrisk hos kvinnor. Läs mer här

Eftersom detta är ett område som intresserar mig så kommer jag att uppdatera och lägga ut länkar till intressanta studier när jag hittar det. Så att du lätt ska kunna ta del av den informationen.

Här är länk till ett intressant arbete jag gjorde i dec-22 på Funktionsmedicinska institutet.

Intressanta studier:

https://news.weill.cornell.edu/news/2017/10/menopause-triggers-metabolic-changes-in-brain-that-may-promote-alzheimers

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/34732544/